lördag 13 mars 2010

Svensk sjukvård

Har upptäckt att man måste vara ihärdig när det gäller sjukvård i Sverige. Har gått med värk i ansiktet sen i januari och har varit hos doktorn åtskilliga gånger.

Första gången så trodde de att jag hade fått bihåleinflamation så det gav mig penicillin men jag blev inte bättre. Nästa gång så tog det prov från näsan och då visade det sig att jag hade en bakterie som måste ha ett starkare penicillin för att ta bort bakterien. När jag hade ätit den kuren så hade jag fortfarande ont i ansiktet så jag fick en remiss till öron,näsa,halskliniken jag väntade 14 dagar sen ringde jag och frågade hur lång tid det skulle ta innan jag fick komma in, det svar jag fick var att de inte hade fått någon remiss. Jag blev ju arg och ringde upp min doktor då visade det sig att han hade fått tillbaka remissen dagen innan med förklaring att de inte trodde att värken kom från bihålorna det tog alltså 14 dagar för sjukhuset att komma på det eftersom de inte hade skickat tillbaka remissen tidigare. Det sista som det tror att det jag har är att värken kommer av nervpåverkan så nu är det bara att vänta på röntgen.

Det jag blir mest irriterad på är att allt skall ta sådan tid så det är tur att man inte har någon allvarlig sjukdom. Det kanske inte är så konstigt att många dör innan de har fått vård. Undrar hur det skall bli i framtiden nu när de gör alla dessa indragningar i sjukvården. Det är bara och hoppas att man håller sig frisk i framtiden.

Träning med Zita

Jag har varit rätt mycket och tränat Zita och det har gått bra. Hon har vallat bra och lärt sig att gå runt fåren, hon ligger bra och kan till och med koppla av även om hon har fåren framför sig.

Hemma tränar vi med klickern och jag har fått henne att ligga kvar även om det kommer folk och ringer på dörren det var omöjligt förut. Hon började själv att stå på bakbenen så nu har jag lagt in kommandot kolla fåren då reser hon sig och tittar efter fåren.

Det är roligt och se att hon gör framsteg och hon har lätt för att lära nya saker. Sist vi var och tränade så fick hon och jag mycket beröm av tränaren så då var jag stolt. Nu är det bara att träna vidare och till våren skall jag skaffa egna får så vi kan träna vallning även här hemma.