Besök, 60 årsdag och fårvallning

Har landat efter att jag ordnat med Per-Olofs 60 årsdag. Vi hade en trevlig skara med gäster när Per-Olof fyllde år, serverade en buffé med lite av varje och folk var nöjda och glada. Det var lite hemlighetsmakeri innan festen för jag hade bjudit folk som Per-Olof inte visste om. För att det skulle bli en överraskning så fick man se till att folk höll tyst om vilka som skulle komma men vi lyckades och han blev rejält överraskad när vissa kom. Det är roligt att ställa till med fest men det är inte lika roligt att ta hand om allt efteråt men jag har haft god hjälp av vänner och släktingar så jag vill säga ett stort tack till dem alla.

Vi har även vallat får till Västerkjoland från Österkjoland, våra barnbarn var med på turen farfar och pappa bar dem i varsin bärstol. Det var varmt men det gick hur bra som helst. Min systerdotter Annica vallade med sin hund Zäta och sen var det en hund till, vallningen gick bra. Vi som gick med var Annica, Micke, Mathias, Amanda, Kristina, Stefan, Ellida, Hermine, Per-Olof, Diana, Fredrik och jag så vi var en stor skara. De är ca 5 kilometer att gå på myrar och i skog men barnen hade en väldig energi så när det var 1 kilometer kvar så tog de sats och gick fort så vi fick inte se en skymt av dem förrän vi var framme. När vi kom fram så tog vi det lugnt och åt korv med bröd och smörgås och drack kaffe, det finns väl inget godare när man får äta efter att man har gått långt. När vi gick hem igen så tog vi en kortare väg men då fick vi åska och det var inget roligt för vi skulle över 2 sjöar. När vi kom till den andra sjön skulle en del av oss vänta medan Per-Olof skjutsade över våra barnbarn och deras föräldrar när vi väntade där så kom knotten och det var tusentals så vi hade det rätt jobbigt och vi fick även en störtskur. Jag vill tacka min systerdotter och hennes familj för all hjälp och för att de är så snälla och goa.

Vi har ju våra barnbarn på besök och de skall vara här till lördag och det är alltid lika underbart när vi träffar dem men det har nog blivit lite för mycket för dem med kalas och mycket folk. Folk är ju så nyfikna eftersom de är tvillingar men de är två olika individer och det hoppas jag att folk upptäcker. Varför skall folk gå ända inpå barn när de skall hälsa på dem det är väl inte underligt om barnen blir rädda när helt okända människor skall vara upp i ansiktet på dem. Ta det lugnt och låt barnen bestämma när de vill hälsa på folk. Nu när alla barnbarnen är på gården skall jag ta nya kort på dem alla tillsammans för de jag har är sen Ellida och Hermine var drygt ett halvår och Nellie var bara en månad.